Maria Weimer

Äntligen bryts tystnaden. Debatten om romernas utsatta situation verkar inte vara en fluga utan har bitit sig fast. EU-kommissionen, Europaparlamentet, Ministerrådets organ liksom europeiska och svenska medier – alla har de satt romerna högt på sin dagordning denna vecka.

På DN-debatt idag skriver Ander Wejryd och Thomas Hammarberg om romernas situation och lyfter fram förslaget om sanningskommission som jag skrev om på bloggen igår.

DN skriver om Sveriges utvisning av romer, jag undrade just när det skulle uppmärksammas.

Romer som utvisats ut Frankrike berättar om hur illa de behandlats. Samtidigt kräver EU-kommissionen nu äntligen ett klargörande från Frankrike.

För min egen del tycker jag det är viktigt att vi ordentligt utreder vad som låg till grund för Sveriges utvisning av romer tidigare i år. Vi måste klargöra om det från svenska myndigheters sida förekommit insatser mot romer som grupp eller om alla individer fått en enskild prövning.

Enligt EU-direktivet för fri rörlighet får man vistas längre än tre månader i ett annat medlemsland om man uppfyller något av fyra villkor. Man bör:

• bedriva ekonomisk verksamhet som anställd eller egenföretagare,
• ha tillräckliga tillgångar och en sjukförsäkring för att kunna klara sig utan socialt bistånd under sin vistelse i den mottagande medlemsstaten ,
• studera på en utbildning i den mottagande medlemsstaten och ha tillräckliga tillgångar och en sjukförsäkring för att kunna klara sig utan socialt bistånd under sin vistelse i den mottagande medlemsstaten,
• vara familjemedlem till en EU-medborgare som faller inom någon av ovan nämnda kategorier.

DN skriver däremot i fredagens tidning att Stockholmspolisens utvisning gällde romer som ännu inte vistats tre månader i Sverige. Om det stämmer har vi alltså inte ens följt EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Det vore i så fall mycket pinsamt. DN skriver vidare att Göteborgspolisen varit bättre på att följa tre-månadersregeln och väntat med att pröva kriterierna tills dess att tiden löpt ut.

Bara en ordentlig utredning kan visa huruvida de romer som utvisades från Sverige fick en individuell prövning och hur kriterierna tolkades i deras fall. Det är viktigt att vi får veta vad som legat bakom de olika besluten. Folkpartiet är den självklara rösten för fri rörlighet inom EU och för en generös och human politik mot våra minoriteter. Vi bör aldrig acceptera att människor utvisas kollektivt eller utan en ordentlig utredning – oavsett om vi själva ingår i regeringen eller inte.

Grafik: Jonas Backlund, hämtad från dn.se

DN redovisar idag en mätning som visar att 6 av 10 väljare tror på en borgerlig valseger. Bara 38% av de rödgröna väljarna tror på en rödgrön valseger. Bland Miljöpartiets sympatisörer är förtroendet för oppositionen lägst. Bland LO-medlemmar tror 45% att Alliansen kommer att vinna valet igen.

Ingen seger ska tas ut i förskott, opinionsmätningarna visar fortfarande på en liten skillnad mellan blocken. Men visst ger det lite vind i seglen och lite extra energi när tilltron till Alliansen är så stor.

Läs några bloggkommentarer här: Altenberg påminner om att vi inte ska fästa oss vid opinionsundersökningar utan i stället prata visioner och samhällsfrågor.  Gustav Blix gläds åt mätningen men manar också till försiktighet. Lake funderar över att det görs mätningar om mätningar och vi får en metadiskussion om opinionen.

Även SVD, Aftonbladet och Expressen kommenterar mätningen.

Nu har Lars Ohly vunnit över Mona Sahlin i fråga om Afghanistaninsatsen. Sverige ska dra sig tillbaka. Idag presenterades den nya

rödgröna enigheten på en presskonferens. I juli nästa år ska Sverige påbörja sitt tillbakadragande. Visserligen säger Mona & Co att läget på marken är avgörande men ändå sätter man ett datum för reträtten. Vänsterpartiet tillåts alltså styra över Socialdemokraternas utrikespolitik – i en fråga som är avgörande för vår trovärdighet som pålitlig säkerhetspolitisk aktör.

Så här skriver Björklund om de rödgrönas besked.

Om omvärlden drar sig ur snabbt  kommer två saker att hända: dels tar talibanerna över regeringsmakten, dels kommer Afghanistan återigen att upplåtas som fristad för Al-Qaida med Usama bin Ladin. De stora terrorattackerna den 11 september 2001 hade knappast varit möjliga utan Al-Qaidas samarbete med talibanerna i Afghanistan.

Talibanerna har inte stöd av ett folkflertal. Men de kommer att ta över därför att de är beredda att använda mer våld än alla andra. Talibanerna är islamistiska extremister och kommer att kasta tillbaka samhället i ett medeltida barbari, där kvinnor förtrycks, flickskolor bränns ner och oliktänkande mördas.

Carl Bildt ifrågasätter också de rödgrönas prognoser här. Försvarsmakten kommenterar. Några intressanta reflektioner från en bloggande officer. Fler kommentarer i mediabruset: Sydsvenskan, Aftonbladet, Gulan Avci, Adam Cwejman, allmänt om Afghanistan.

Den stora frågan återstår, vem ska nu försvara mänskliga rättigheter och demokrati i Afghanistan?

Afghansk flicka, hon är en av anledningarna till att den svenska insatsen bör vara kvar i Afghanistan tills dess att uppdraget är utfört. Foto: National Geographics

Igår presenterade Alliansen sitt valmanifest och samtidigt släppte SCB nya siffror om hur sysselsättningen fortsätter att öka. Snacka om att få draghjälp av verkligheten. Valmanifestet präglas av försiktighet. Skattesänkningar och övriga löften villkoras med att ekonomin är i  form. Det är bra att inte utlova för mycket och kunna fortsätta den ansvarsfulla ekonomiska politik som påbörjats. Läs manifestet här.

Några av mina egna favoriter i manifestet är:

• Förstärkt jobbskatteavdrag “bör genomföras när de offentliga finanserna tillåter”
• Höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt “ska genomföras när de offentliga finanserna tillåter.
• Halveringen av arbetsgivaravgiften för unga bibehålls.
• Lärlingsprovanställning införs.
• Ett nytt betygssystem och betyg från årskurs sex introduceras.
• Inget utökat vårdnadsbidrag
• En havsmiljösatsning
• Sverige ska leda NBG 2011 och ska ha ambitionen att även åta sig ledarskapet
  för NBG 2014.

SCB:s presentation av sysselsättningen ger idel goda nyheter. I en jämförelse med samma månad 2009 får vi följande glada besked:

• ökning av antalet tidsbegränsat anställda
• ökning av antalet arbetade timmar
• ingen ökning av arbetslösheten
• personer ej i arbetskraften har minskat
• det outnyttade arbetskraftsutbudet har minskat

Förändringen sen i juli 2009 är inte statistiskt säkerställd, men ändå finns en klart positiv trend. Vi kan inte ännu säga att finanskrisen är över men utvecklingen går åt rätt håll. Därför är det också bra att valmanifestet bygger på försiktiga kalkyler.

Får vi nu äntligen slippa alla dessa sossefloskler i debatterna om att arbetslösheten ökar och att klyftorna blir djupare. Nej antagligen inte, för det verkar som om de rödgröna har arbetat in ett mantra som bygger på att dels förneka den ekonomiska krisen och dels lyfta fram skrämseltal om svensk arbetslöshet. Och det lär de inte sluta med bara för att verkligheten har hunnit ikapp dem.

Läs SCB:s statistik här. Läs fler kommentarer här: Per Altenberg, Mark Klamberg.

I mediabruset:  Aftonbladet, Dagens Nyheter.

Socialdemokraterna under Mona Sahlin talar allt mer sällan om EU. Sedan Margot Wallström lämnade sin post i Bryssel hör vi nästan inget alls om den allt viktigare politiska union som i mångt och mycket påverkar vår vardag. Visserligen fick Vänsterpartiet böja sig för en måttligt EU-positiv linje i de rödgrönas utrikespolitiska program. Men som jag har skrivit tidigare på bloggen så skrevs EU:s betydelse ner till förmån för FN – vilket är att jämföra äpplen med päron.

När det nu uppstår ett tomrum i EU-frågorna så fylls det med kritik. Socialdemokraterna verkar inte orka bromsa Vänsterpartiets EU-skeptiska retorik. Kanske för att Socialdemokratiska EU-vänner blivit färre, kanske för att man prioriterar andra strider. Om detta skriver Annika Ström Melin mycket klokt i dagens DN. Läs och oroas med mig över vart EU-frågorna ska ta vägen om de rödgröna vinner valet.