Home » Artiklar, Hemsida

Scener från helvetet

30 juli 2005 Ingen kommentar

Artikel om folkmordet i Srebrenica inför årsdagen i juli 2005, Tidningen NU, juli 2005.

I juli i år är det tio år sedan massakern i Srebrenica ägde rum. Tio år sedan världen med förfäran beskådade den fasansfulla massakern på över 5000 muslimer i östra Bosnien, allt medan FN-truppen på plats stod handfallna. Det är dags att dra lärdom av Srebrenica.

Området kring Srebrenica i dagens Bosnien är fortfarande öde. Få vill flytta tillbaka till byarna där hemskheterna skedde, få vill flytta tillbaka till helvetet. Som utomstående är det mycket svårt att föreställa sig de ohyggliga scener som avspelade sig för tio år sedan. En domare vid Haagtribunalen kallade händelserna ”scener från helvetet nedtecknade på den mänskliga historiens svartaste blad”. Domaren beskrev i en rättegång särskilt när en äldre man naglades fast vid en trädstam och tvingades äta sin sonsons inälvor. Massakern och den tortyr som offren utsattes för innan de mördades går knappt att beskriva med ord. Kanske är det inte här vi bör uppehålla oss utan i stället fråga oss vad som händer härnäst.

I dagens Bosnien firas varje år minnet av Srebrenica. Mödrar, systrar och döttrar till de mördade vallfärdar till begravningsplatsen Potocari i östra Bosnien. På TV visas bilder av begravningsceremonier av nyligen identifierade offer och man minns och sörjer det som hände. I Serbien är situationen en annan. Förra året vägrade Serbiens president Tadic att resa till Srebrenica utan firade i stället sin installation som president samma dag. I år sägs det att han ämnar resa till Bosnien för att högtidlighålla minnet av massakern. Först efter att statlig tv visat videobilder från massakern fick frågan en vändning i Serbien.

Hur kan vi då förhindra framtida upprepningar av de fasansfulla händelserna den 11 juli 1995?

• Öppna gränser och frihandel är klassiska recept för ökat utbyte över gränserna. Det är viktigt att länderna i det forna Jugoslavien återknyter nära kontakt. Paradoxalt nog var folkgrupperna sammanblandade och stod varandra mycket nära när kriget startade.
• Ställ de skyldiga inför rätta. Oförrätter från andra världskriget begravdes under Titos tid och man försökte överbrygga skillnader genom att förbjuda nationalism och olikhet. För att inte gammalt groll ska bubbla upp till ytan igen måste Haagtribunalens arbete övertas av lokala domstolar runt om på Balkan. Varje mord och varje våldtäkt måste få en chans att bli uppklarad för att grannsämjan ska kunna återuppstå.
• Bistånd bör vara villkorat till toleranta grupper som verkar för ett demokratiskt samhälle där mänskliga rättigheter står i första rummet. De fåtal som vågar säga sanningen om historien behöver stöd från utlandet.
• Varningssystem för att förhindra framtida folkmord måste stärkas inom ramen för EU och Nato. Även FN måste självklart fylla sin roll som värnare av mänskliga rättigheter även om organisationen har svagt förtroende bland befolkningen på Balkan efter att ha stått passiv inför otaliga folkmord.
• Kapacitet att ingripa för att i praktiken kunna förhindra folkmord om hoten uppkommer igen. EU:s militära kapacitet och de stridsgrupper som planeras i framtiden ger goda förutsättningar att kunna förebygga och förhindra framtida etnisk rensning.

Lösningen är långt ifrån enkel. Men vi är ändå skyldiga att försöka oss på den. Vi måste tro på orden att detta aldrig mer får hända igen. Vi får aldrig mer stå handfallna när våra grannar och medmänniskor slaktas i massor. Aldrig aldrig mer.

Maria Weimer
Ledamot förbundsstyrelsen
med erfarenhet från Balkan

Skriv en kommentar

Skriv din kommentar nedan, eller använd trackback från din egen webbplats. Det finns också RSS feed för kommentarer.

Vara trevlig och skriv inget spam.

Detta är en Gravatar-aktiverade webblogg. För att få din egen globalt erkända avatar, registrera dig på Gravatar.