Det var vad jag sedan sa till UNT-journalisten som var där och gymnasietjejerna i publiken verkade hålla med.

Några av mina egna favoriter i manifestet är:

• Förstärkt jobbskatteavdrag “bör genomföras när de offentliga finanserna tillåter”
• Höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt “ska genomföras när de offentliga finanserna tillåter.
• Halveringen av arbetsgivaravgiften för unga bibehålls.
• Lärlingsprovanställning införs.
• Ett nytt betygssystem och betyg från årskurs sex introduceras.
• Inget utökat vårdnadsbidrag
• En havsmiljösatsning
• Sverige ska leda NBG 2011 och ska ha ambitionen att även åta sig ledarskapet
  för NBG 2014.

SCB:s presentation av sysselsättningen ger idel goda nyheter. I en jämförelse med samma månad 2009 får vi följande glada besked:

• ökning av antalet tidsbegränsat anställda
• ökning av antalet arbetade timmar
• ingen ökning av arbetslösheten
• personer ej i arbetskraften har minskat
• det outnyttade arbetskraftsutbudet har minskat

Förändringen sen i juli 2009 är inte statistiskt säkerställd, men ändå finns en klart positiv trend. Vi kan inte ännu säga att finanskrisen är över men utvecklingen går åt rätt håll. Därför är det också bra att valmanifestet bygger på försiktiga kalkyler.

Får vi nu äntligen slippa alla dessa sossefloskler i debatterna om att arbetslösheten ökar och att klyftorna blir djupare. Nej antagligen inte, för det verkar som om de rödgröna har arbetat in ett mantra som bygger på att dels förneka den ekonomiska krisen och dels lyfta fram skrämseltal om svensk arbetslöshet. Och det lär de inte sluta med bara för att verkligheten har hunnit ikapp dem.

Läs SCB:s statistik här. Läs fler kommentarer här: Per Altenberg, Mark Klamberg.

I mediabruset:  Aftonbladet, Dagens Nyheter.

Gunnar Larsson och jag språkar om lärlingsjobben. Foto: UNT/Eva Nivelius

ungdomsarbetslösheten i kommunen. Att många ungdomar är arbetslösa är det väl ingen som kan ha undgått att höra. Det är ett problem i Uppsala län precis som i övriga Sverige. 400 ungdomar mellan 18 och 24 år är arbetslösa i Tierp (Arbetsförmedlingens statistik, juli 2010) när det finns 70 anmälda lediga platser i kommunen. Det kallar jag inte en lyckad arbetsmarknadspolitik.

Problemet grundar sig givetvis i finanskrisens inverkan på Sverige men även på bristande kontakt mellan skola och näringsliv. Andra faktorer är hög ingångslön för ungdomar och en stel arbetsrättslagstiftning.

Folkpartiets framgångsrecept är bland annat att:

• skapa fler lärlingsutbildningar för gymnasieungdomar på yrkesinriktade program
• låta eleverna tillbringa större delen av utbildningen på arbetsplatsen
• införa lärlingsanställningar vilket innebär en ny anställningsform i LAS
• uppmuntra arbetsmarknades parter att komma överens om lägre ingångslöner för lärlingar

Med en tydligare koppling till framtida arbetsplatser redan på gymnasiet blir det lättare för eleverna att få en fot in på ett jobb. Och den kopplingen skapas genom fler lärlingsutbildningar. Med tydliga lärlinsgprogram blir det också mycket lättare för företagen själva att knyta an till intresserade ungdomar. Ett exempel på intresserade företag är Munters i Tobo utanför Tierp som tillverkar avfuktningsagregat. Munters anställer relativt få ungdomar idag och upplever att kontakten med skolan och de yrkesförberedande programmen skulle kunna vara mycket bättre. Då skulle man gärna anställa fler lärlingar. Munters tillverkning är för övrigt mycket imponerande då de tack vare sin uppfinningsrike grundare Carl Munters säljer avfuktningsanläggningar över hela världen.

Även rektor på Högbergsskolan Odd Johnsen bekräftade att lärlingssystemet var effektivt och att det fanns potential att utvidga det arbetet i Tierp.

Efter lärlingsutbildningen gäller det fortfarande att få ett jobb och här kommer lärlingsanställningen in. För att göra ungdomar mer attraktiva för företagen att anställa föreslår Folkpartiet en särskild lärlingsanställning. Det är system som har provats i Danmark och Tyskland med goda resultat. I stället för att vara arbetslösa kan ungdomar då få en anställning med något lägre lön som ger en ingång till ett framtida fast jobb.

Efter pressträffen vid valstugan debatterade jag ungdomsarbetslösheten med socialdemokraten Jonas Nyberg. Han envisades med att, precis som alla hans partikamrater, hävda att lärlinsjobb med lite längre lön skulle vara att ”sälja ut ungdomar” till låg lön. Men samtidigt vill (S) ju höja den låga arbetsgivaravgift som Alliansen infört vilket ju gör det mycket svårare att anställa ungdomar. Oförklarligt för mig hur det ska ge någon ökad sysselsättning för unga. Jag tror att ungdomar gärna tar ett jobb för något lägre lön som ger ”halva inne” på en schysst arbetsplats så länge de slipper gå arbetslösa.

Dagens avlutades med ett inspirerande besök på Entreprenörsfabriken som berättade om sitt projekt att öka företagandet i Uppsala läns landsbygdskommuner.

Lärlingsutbildning är särskilt viktig för Tierps kommun eftersom de finns många praktiska yrken och många elever väljer yrkesinriktade program på gymnasiet. Jag och Folkpartiet i Tierp kommer att driva frågan vidare för att förhoppningsvis kunna genomföra den när jag själv kommer in i riksdagen och när FP i Tierp tillsammans med Alliansen får majoritet i kommunen.

Läs min debattartikel om lärlingsfrågan i gårdagens Arbetarbladet.

Läs UNT:s inlägg om vårt besök (längre artikel kommer i papperstidningen).

Läs mer hos Adam Cwejman, Per Altenberg och Gulan Avci.

Publicerad i Arbetarbladet den 22 augusti 2010.

De allra flesta unga är arbetslösa en kort tid, men i Sverige och i Uppsala län är det för många ungdomar som går utan arbete. Den svenska arbetsmarknaden har höga ingångslöner och starkt anställningsskydd. Det gör det svårt för många unga att ta sig fram och få ett jobb. Det finns också för lite kontakt mellan gymnasiet och företagen och steget blir då väldigt stort från skola till arbete.

Flera länder som har mycket lägre ungdomsarbetslöshet, som Tyskland och Danmark, har för länge sedan infört lärlingssystem. En stor del av de praktiska yrkesutbildningarna sker där direkt på arbetsplatsen istället för på en gymnasieskola. Det gör att eleven får bättre kontakt med arbetslivet och får de kunskaper som behövs på en arbetsplats. Folkpartiet vill se mer av lärlingsutbildning i Sverige. Elever ska också själva få bestämma om de vill läsa in högskolebehörighet eller inte.

Men även med en bra lärlingsutbildning kan det vara svårt att få ett jobb. Folkpartiet föreslår därför en särskild lärlingsanställning som ska göra det attraktivt för företag att anställa unga. Med något lägre ingångslön och mindre reglerad arbetsrätt kan vi undanröja de hinder som finns för att anställa ungdomar. Förutom ett utbildningskontrakt får eleven då också betalt under studietiden, istället för att gå yrkesprogram på gymnasiet utan inkomst. De unga får då en bra praktisk utbildning, en lön och goda chanser att senare få fast jobb.

Idag besöker jag ett antal företag i Tierp som är intresserade av att anställa unga. Genom att göra det lättare för företag att anställa unga, är jag övertygad om att Folkpartiets förslag om lärlingsutbildning och lärlingsjobb skulle kunna ge många unga Tierpbor ett schysst jobb att gå till.

Maria Weimer

Riksdagskandidat (fp)

Införande av begränsad arbetstid i form av 35-timmarsvecka eller sex timmars arbetsdag är politiska villfarelser som redan har provats i flera europeiska länder och misslyckats. Det är förvånande att Vänsterpartiet (UNT 12/8) har dammat av detta gamla politiska skelett. Verkligheten i både Sverige och Europa är skeva ålderskurvor där en liten andel arbetsföra kommer att behöva försörja en stor andel äldre. Vi behöver uppmuntra studenter att ta examen tidigare och äldre att gå i pension senare. Mot den bakgrunden är förslag om att minska arbetstiden totalt verklighetsfrånvända. Vi skulle snarare behöva öka antalet arbetstimmar per dag, eller åtminstone låta bli att lagstifta om en fastlagd arbetstid. Att dessutom påstå att människor blir lyckliga bara av fritid är att ignorera den arbetsglädje som många känner dagligen. Det finns lyckoforskning som pekar på att det är just meningsfullt arbete som framkallar lyckokänsla, sk ”flow”. Att påstå att Uppsalas ekonomi är byggd på ”skräpkonsumtion” är en nedlåtande syn på den rika handel med varor och tjänster som Uppsalas välstånd bygger på. Det är ett hån mot alla småföretag i Uppsala som arbetar stenhård för att skapa nya jobb varje dag. Jag undrar om Vänsterpartiet lever i samma stad som vi andra Uppsalabor?

Maria Weimer

Riksdagskandidat (fp)

När det gäller Uppsala län är siffrorna nästan lika positiva som på riksnivå. 41% har fått bättre ekonomi och 20% sämre. 33% ser ingen större skillnad. TV4 Upplands reportage här.

Det här är ju strålande nyheter att så pass många Uppsalabor har fått mer pengar i plånboken och dessutom anser sig ha mer kvalité i livet  trots att världen genomgått den värsta ekonomiska kris sedan 1930-talet! Totalt sju av tio Uppsalabor har det lika bra som förut eller bättre trots ekonomisk kris.

En av huvudanledningarna till det förbättrade ekonomin är rimligen jobbskatteavdraget. Det ger de som arbetar mer kvar i plånboken efter skatt – upp till 1800 kr/månaden. Det ger mer marginal i vardagsekonomin och innebär i sin tur ökad trygghet. För 1800 kronor kan man till exempel flyga med Ryan air till London över en helg. På ett år räcker det till en utlandssemester.

En annan anledning är sannolikt den avskaffade fastighetsskatten som slog hårt mot villaägare. En tredje förklaring kan vara de låga räntorna som gjort att bolånen blivit billigare för de som haft rörliga räntor – vilket förstås inte kan tillskrivas Alliansen.

RUT-avdraget har säkerligen spelat roll för att förbättra livskvalitén. Äntligen har många fler råd till städhjälp och kan få vardagspusslet att gå ihop. Särskilt befriande för många kvinnor – som tyvärr fortfarande är de som ansvarar för de flesta hushållssysslor i hemmet.

Vardagsfriheten är större också när man blir sjuk. Genom fri etableringsrätt i sjukvården kan du idag välja mellan ett större antal vårdgivare och om du inte skulle vara nöjd är det lättare att byta vårdcentral. När hostan slår till på helgen kan du gå till Apoteket på en söndag och köpa din medicin, tack vare att apoteksmonopolet har avskaffats. Skönt, tycker i alla fall jag själv.

Jag ska nu kila iväg till Stora torget i Uppsala för att debattera mot Pyry Niemi, socialdemokratisk riksdagskandidat. Jag gissar på att socialdemokraterna helst inte vill tala om förbättrad privatekonomi utan kommer att skjuta in sig på ”de stora klyftorna som orsakats av borgerlig osolidarisk politik”. VI får väl se om farhågorna besannar sig…

Gå in på jobbskatteavdragets sida här och räkna ut vad du själv får över i månaden.

De rödgrönas Europaprogram saknar svar på avgörande frågor som skuldkrisen och Europas roll i världen. Deras få konkreta förslag försvårar för dem att uppnå fina mål om fler jobb. Ett rödgrönt Europa innebär försämrat välstånd med färre jobb och en svagare roll i världen.

Stora delar av Europa står på randen av en allvarlig skuldkris, i hög grad som följd av en skadlig stimulanspolitik som svar på finanskrisen. Grekland har redan fallit. Om den avgörande utmaning som skuldkrisen och vikten av ordning i offentliga finanser innebär står inte ett ord i de rödgrönas dokument om vad de gemensamt vill med Europa, som presenterades den 27 juni.

Detta är symptomatiskt för hela dokumentet. Avgörande framtidsfrågor undviks, eller urvattnas till den grad att de helt saknar substans. Antagligen för att de rödgröna inte är överens. Socialdemokraterna har drivit en pragmatisk Europapolitik. I Miljöpartiet har en EU-kritisk medlemskår blivit påtvingad en ny politik. Vänsterpartiet har inte ens demokratiska partibeslut på sin ”nya linje” utan ledningen har valt att köra över partiet.

Finanskrisen visade tydligt vad som händer om ekonomin inte växer. Med krympande resurser får vi arbetslöshet och sociala problem. En stor europeisk utmaning är att utvecklas till en attraktiv och dynamisk kontinent igen. Med skuldproblemen och svårigheten att finansiera pensioner och vård riskerar Europa utvecklas till ett museum för rika indiska turister. Vår röst och betydelse i världen minskar om vi inte släpper fram Europas välståndsbildande krafter.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är motståndare till tillväxt, och det rödgröna dokumentet föreslår således att EU ska sluta fokusera på ”tillväxt och konkurrenskraft”. Hur ska man då kunna föra en jobbpolitik värd namnet? Om EU blir ännu mindre konkurrenskraftigt i den globala ekonomin lär knappast fler jobb skapas här. Tror de rödgröna att Europas miljoner arbetslösa anser att EU fokuserar för mycket på konkurrenskraft?

Närmast helt samstämmig forskning visar att Europas arbetsmarknad är för snårig och reglerad, vilket bidrar till arbetslöshet, inte minst bland unga och invandrare. Det är för svårt att starta företag. Många marknader är skyddade mot konkurrens som gamla skråväsenden. Staten reglerar hur, var och när man ska arbeta. Här behövs mer frihet, men då kräver de rödgröna ett ”socialt protokoll” med ytterligare regleringar. Och de vill införa nya restriktioner mot arbetstagarnas fria rörlighet.

Till de allvarligare punkterna hör att de rödgröna i regering skulle verka för att EU ska driva på för ”rättvis handel”. Ännu ett vackert uttryck, men vad betyder det? Jo, att handeln inte ska vara fri utan att EU ska ställa krav på länder där företag som vill sälja till europeiska konsumenter verkar. Ska vi alltså kräva av en småbonde i Kongo att han uppfyller en viss lönenivå – annars stopp för handel? Eller ska blomsterhandlare i Kenya tvingas införa kollektivavtal för att vi ska vilja köpa deras rosor?

Vad händer då? Bonden får inte sälja, förblir fattig och kan inte ens i framtiden hoppas på intäkter som gör att en bättre lön blir möjlig. Blomsterhandlaren måste slå igen och tvingas kanske in i arbetslöshet i stället. Världen innehåller väldigt många protektionister, inte minst bland de regimer som ofta förtrycker i fattiga länder. Därför måste EU vara den goda kraften som bryter ned gränser och ger fler chansen att komma in i den globala ekonomin. Det är trots allt tack vare globaliseringen som hundratals miljoner människor i Sydostasien lämnade fattigdomen bakom sig.

EU har fått en utrikesminister och en ny diplomatkår väntas ta form i höst. EU kommer nu kunna vara en ännu starkare röst i världen för fred, stabilitet och mänskliga rättigheter. Men de rödgrönas vision stannar vid tomma ord såsom ”EU:s politiska verktyg – så kallade mjuka makt – måste utvecklas snabbare.”

Hur då? EU använder idag ekonomi, handel och diplomati för att påverka omvärlden. Men vi borde göra mer, till exempel stärka möjligheterna att mäkla fred och agera i fler konfliktområden. Men då krävs också hård makt, militär, och det avstår de rödgröna från att kommentera. Således är de inte överens om vad som ska ske med Sveriges största militära operation utomlands, i Afghanistan.De saknar förståelse för att militära instrument ofta är nödvändiga för att förhindra konflikt och skapa fred.

En välkommen men samtidigt mycket förvånande åsikt i de rödgrönas program är att Sverige ska fortsätta delta i Natos insatser. Synnerligen intressant att Vänsterpartiet nu kommit så långt i sin analys att acceptera Sveriges aktiva deltagande i Natos fredsarbete.

Den rödgröna EU-politiken är en urvattnad kompromiss som saknar enhetlig linje och där de konkreta förslagen – som är få – ofta motverkar de övergripande målen. Att låta en rödgrön regering föra Sveriges röst i Europa och påverka Europas utveckling ter sig som ett högst osäkert vågspel.

En rödgrön regering skulle göra Sverige till en bromskloss i Europa och Europa till en svagare aktör för frihet och välstånd i världen.

Världen håller just nu på att hämta sig från den värsta internationella lågkonjunk­turen på årtionden. Också Sverige har drabbats, men tack vare välskötta statsfinanser har vi kunnat möta lågkonjunkturen med kraftfulla stimulanser. Det gör att vi nu slipper de hårda budgetsaneringar som andra länder går igenom. Men nu är det dags att lyfta blicken och fundera kring hur Sverige ska kunna växa efter krisen.

I dag samlas Folkpartiet Liberalerna till partiråd i Uppsala och vi kommer att fokusera på hur Sverige fortsatt ska vara ett växande land i en allt mer globaliserad värld.

Om Sverige även framöver ska kunna dra nytta av den ökande globaliseringen får vi inte fastna i att bara förvalta – det behövs en tydlig idé om hur Sverige ska kunna växa i en värld som krymper. Det finns en rad utmaningar som vi behöver fundera på hur vi ska möta.

Det handlar om att Sverige ska återupprättas som kunskapsnation. Folkpartiets arbete för att skapa en kunskapsskola är ett led i detta. Tidigare betyg, ordning och arbetsro i klassrummet och en uppvärdering av läraryrket kan bidra till att skapa en skola där alla elever får chansen att lyckas.

Just nu genomförs också historiska satsningar på forskning som vi söker väljarnas förtroende för att fullfölja under nästa mandatperiod. Sverige ska ligga i världstoppen när det gäller investeringsklimatet för forskning och utveckling.

För att göra Sverige till en kunskapsnation är det också centralt att det måste löna sig bättre att bo i Sverige för den som har ­utbildat sig länge. Folkpartiet försvarar principen om att alla ska behålla minst hälften av en inkomstökning. Därför är det dags att avskaffa den så kallade värnskatten, som är en straffskatt på utbildning.

Det handlar om jobben. För människors självkänsla och makt över vardagen är det centralt att ha ett arbete att gå till. Det är också avgörande för välståndet i vårt land att fler kommer i arbete. Ett särskilt problem är att Sverige i många år har haft högre ungdomsarbetslöshet än omvärlden. Folkpartiet föreslår en satsning på lärlingsjobb för ungdomar upp till 23 år.

Lärlingsjobb är vanliga i Tyskland och Danmark, och det är en av huvudförklaringarna till att dessa länder har lägre ungdomsarbetslöshet. Lärlingsjobb öppnar nya vägar in i ett yrke för den som inte tidigare har erfarenhet eller yrkesexamen.

Vänsterblocket går nu till val på en fördubblad arbetsgivaravgift för unga. Det vore ett dråpslag mot ungas chanser på arbetsmarknaden. Folkpartiet och Alliansen säger bestämt nej till vänsterblockets ungdomsskatt.

Det handlar om att bryta utanförskapet. För många människor blir socialbidragen en fattigdomsfälla. Vi vill förändra detta och införa en jobbstimulans i socialbidragen.

Vi vill också förtydliga lagen så att det blir möjligt att ställa krav på någon form av motprestation för arbetsföra som har socialbidrag. En meningsfull aktivitet eller praktik gör att den enskilda människan blir bättre förberedd för arbetslivet.

Krav på motprestation ska självklart inte gälla för dem som inte är arbetsföra. Det måste också vara möjligt att få utfyllnad utan motprestation för familjer med mycket knappa marginaler. Men när det gäller den grupp som egentligen både vill och kan arbeta ska kraven vara tydliga.

I dag gör reglerna att den som lever på socialbidrag inte tjänar någonting på att ta ett jobb – socialbidraget sänks krona för krona mot inkomsten. Människor blir inlåsta i ett bidragsberoende. Det måste brytas.

Vi föreslår därför att den som har social­bidrag under längre tid ska få behålla upp till 1?500 kr per månad från förvärvsarbete, utan att detta påverkar biståndsbedömningen. Denna jobbstimulans ska gälla som längst sex månader.

Det handlar om tryggheten. Vi svenskar berömmer oss ofta för att ha starka sociala skyddsnät, men det finns ett gapande hål i detta skydd – det finns ingen allmän arbetslöshetsförsäkring. Följden har blivit att många människor saknar trygghet om de oväntat mister jobbet.

Vi i Folkpartiet föreslår en allmän och statlig arbetslöshetsförsäkring. Den största motståndaren till denna trygghetsreform är faktiskt Socialdemokraterna. Det är häpnadsväckande att ett parti som påstår sig värna allas trygghet inte vill att den tryggheten ska gälla också vid arbetslöshet.

Sverige står inför stora utmaningar. Vi har klarat förändringar förut och kommer att göra det igen.

Men då behövs en politik som sätter jobben, kunskapen och tryggheten främst och som tar kampen mot utanförskap på allvar. Därför behövs Folkpartiet och Alliansen i regeringen.

Erik Ullenhag
partisekreterare och riksdagsledamot (FP)
Ismail Kamil
riksdagskandidat (FP)
Maria Weimer
riksdagskandidat (FP)
UNT 30/5 2010