Maria Weimer

Stefan Flod (PP), Mattias Johansson (C), Camilla Lindberg (FP) och jag själv.

Sedan gårdagens presentation av väljarkontrakt mot datalagring har jag fått en hel del positiv respons. Kampanjen mot datalagring välkomnar givetvis vårt utspel på sin hemsida. Sidan startades i våras av mina partikollegor Mathias Sundin och Camilla Lindberg som presenterade sitt väljarkontakt mot direktivet på SvD:s debattsida samtidigt.

Nättidningen Teknikdebatt har också tagit in vårt utspel på sin debattsida.

Manifestationen vid Ångströmslaboratoriet samarrangerades av tre partier. Förutom FP och C så var även Piratpartiet i Uppsala inbjudna. Det blev ett väldigt lyckat event att tillsammans över partigränserna plädera mot datalagringsdirektivet. Piratpartiet ska ha all heder för sitt engagemang för integritetsfrågorna.

Den största stjärnan vid vår manifestation var Camilla Lindberg, FRA-drottning och integritetsförkämpe som uttryckte sitt stöd för vårt utspel och höll ett brandtal för integritetsfrågorna.

Ännu har ingen annan kandidat i Uppsala län följt vår uppmaning och skrivit under väljarkontraktet mot datalagringsdirektivet. Vi får se om de hinner under de dagar som är kvar före valet.

Mattias och jag konspirerar mot datalagringdirektivet...

Idag kl 13.00 presenterar jag ett väljarkontrakt mot datalagringsdirektivet tillsammans med Centerpartiets kandidat Mattias Johansson. Kom till Ångström i Uppsala och lyssna på Camilla Lindberg tala vid vår manifestation.

Integritetsfrågorna har lyst med sin frånvaro i valdebatten trots att vi vet att många bryr sig om dem. Riksdagen ska i höst rösta om det så kallade datalagringsdirektivet. Direktivet medför en skydlighet för telefoni- och internetleverantörer att lagra abonnentinformation om varifrån, när och till vem man ringt och skickat sms samt avsändare och mottagare av epost. Sverige är det enda land som ännu inte har implementerat direktivet och jag hoppas att vi kan avstå från det. Det skulle starkt inkräkta på både privatliv, företagshemligheter och meddelarfrihet att lagra denna mängd data under längre tid. Erfarenheter från bla Tyskland visar bland annat att implementeringen av direktivet inte fått någon positiv effekt alls för brottsbekämpningen. Dessutom har den tyska författningsdomstolen förklarat att direktivet strider mot den tyska grundlagen.

Förutom de integritetskränkande effekter direktivet skulle ha kommer det att kosta oss dyrt att implementera det. Enligt den läckta Lagrådsremissen skulle det kosta både rättsväsendet, Post- och Telestyrelsen samt de privata internetoperatörerna stora summor pengar att implementera. Beräkningar finns från Danmarks erfarenheter som visar att det kostade en kvarts miljard att implementera direktivet. Sverige som är ett större land skulle sannolikt betala ännu mer.

Europaparlamentets utskott röstade emot direktivet när det behandlades hösten 2005 och senare i parlamentets plenum röstade samtliga svenska ledamöter mot, förutom socialdemokraterna. Detta om något är ett tecken på hur stor tveksamhet som rådde redan då kring integritetsfrågorna och direktivets egentligen verkning. Den socialdemokratiska regeringen röstade sedan våren 2006 för direktivet i ministerrådet. Detta innebär att Alliansregeringen nu tvingas implementera något som Thomas Bodström förespråkat under (s)-regeringens tid.

Stark kritik riktades även från europeiska datatillsynen och samma myndighet ifrågasatte om direktivet verkligen var nödvändigt.

Frågan ställer sig vad som händer om Sverige inte implementerar direktivet, jo då får vi böta. Och det handlar om saftiga belopp. Antaligen siffror i hundratusenklassen per dag som vi inte implementerar det. Det är ju heller ingen attraktiv lösning. Men min förhoppning är att om vi kan bilda tillräckligt mycket opinion i Sverige och övriga EU medan de olika nationella granskningarna pågår i bla Tyskland och Rumänien så kommer medvetandet att höjas om direktivet och en revidering kunna ske.

Vi behöver bli fler som vågar rösta för integriteten. Jag utmanar härmed alla andra kandidater i Uppsala län att ta ställning mot direktivet.

Skrivet av andra bloggare: Camilla Lindberg, Mathias Sundin, SvD om riksdagens diskussioner om lagringstid för data, mer om datalagring och integritet.

Bloggar om vårt väljarkontrakt: Lake, Mattias Johansson.

Cecilia Wikströms och min artikel om romerna i SvD igår har fått en hel del kommentarer i pressen. UNT skrev en uppskattande ledare om vårt utspel idag, NA skrev också en kommentar om vårt förslag om sanningskommission. Däremot tyckte Arbetarbladet att vi liberaler inte var konsekventa, vilket jag absolut inte håller med om utan kommer att replikera på imorgon.

Stort tack till Liberati som med sina  glada hejarop uppmuntrar vår artikel. Det är också mycket viktigt att romernas situation nu står på dagordningen både i Europaparlamentet (som idag röstade genom en resolution med stark kritik både mot Frankrike och EU-kommissionen) och i den svenska valdebatten. Märk väl att det än så länge bara är folkpartister som ställer sig på romernas sida. Förutom en kommentar från Anna Hedh (s) i Europaparlamentet har jag ännu inte hört ett knyst från företrädare för andra partier än Folkpartiet….

Samtidigt har jag fått en mängd otrevliga kommentarer, sms och brev som handlar om romerna som jag valt att inte publicera här på bloggen. Min hemsida är inte till för invektiv mot redan utsatta folkgrupper utan för sansad politisk debatt. Alla dessa starka och otrevliga reaktioner visar bara hur djupa fördommarna mot romer är och hur starkt romer varit diskriminerade. Att vi som folkpartister ställer upp till romernas försvar och vill uppmärksamma de övergrepp som skett verkar vara otroligt provocerande för en del.

Idag skriver jag tillsammans med Cecilia Wikstöm i SvD om att vi behöver en sanningskommission om övergreppen mot romer.

En sanningskommission bör inrättas i Sverige för att kartlägga de övergrepp och försummelser som begåtts mot den romska minoriteten de senaste 100 åren. Det skulle synliggöra de historiska övergreppen och öka allmänhetens kunskap om romernas situation.

Vi föreslår även att en ungdomsledarakademi upprättas för att stärka unga romer att engagera sig i samhällsfrågor. För att hemspråksundervisningen ska bli möjlig bör även läroböcker i romani chib produceras. Även om alla romer idag har rätt till hemspråk så gör den stora bristen på lärare det nästan omöjligt att genomföra.

Läs mina tidigare inlägg om romerna, här och här.

Äntligen bryts tystnaden. Debatten om romernas utsatta situation verkar inte vara en fluga utan har bitit sig fast. EU-kommissionen, Europaparlamentet, Ministerrådets organ liksom europeiska och svenska medier – alla har de satt romerna högt på sin dagordning denna vecka.

På DN-debatt idag skriver Ander Wejryd och Thomas Hammarberg om romernas situation och lyfter fram förslaget om sanningskommission som jag skrev om på bloggen igår.

DN skriver om Sveriges utvisning av romer, jag undrade just när det skulle uppmärksammas.

Romer som utvisats ut Frankrike berättar om hur illa de behandlats. Samtidigt kräver EU-kommissionen nu äntligen ett klargörande från Frankrike.

För min egen del tycker jag det är viktigt att vi ordentligt utreder vad som låg till grund för Sveriges utvisning av romer tidigare i år. Vi måste klargöra om det från svenska myndigheters sida förekommit insatser mot romer som grupp eller om alla individer fått en enskild prövning.

Enligt EU-direktivet för fri rörlighet får man vistas längre än tre månader i ett annat medlemsland om man uppfyller något av fyra villkor. Man bör:

• bedriva ekonomisk verksamhet som anställd eller egenföretagare,
• ha tillräckliga tillgångar och en sjukförsäkring för att kunna klara sig utan socialt bistånd under sin vistelse i den mottagande medlemsstaten ,
• studera på en utbildning i den mottagande medlemsstaten och ha tillräckliga tillgångar och en sjukförsäkring för att kunna klara sig utan socialt bistånd under sin vistelse i den mottagande medlemsstaten,
• vara familjemedlem till en EU-medborgare som faller inom någon av ovan nämnda kategorier.

DN skriver däremot i fredagens tidning att Stockholmspolisens utvisning gällde romer som ännu inte vistats tre månader i Sverige. Om det stämmer har vi alltså inte ens följt EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Det vore i så fall mycket pinsamt. DN skriver vidare att Göteborgspolisen varit bättre på att följa tre-månadersregeln och väntat med att pröva kriterierna tills dess att tiden löpt ut.

Bara en ordentlig utredning kan visa huruvida de romer som utvisades från Sverige fick en individuell prövning och hur kriterierna tolkades i deras fall. Det är viktigt att vi får veta vad som legat bakom de olika besluten. Folkpartiet är den självklara rösten för fri rörlighet inom EU och för en generös och human politik mot våra minoriteter. Vi bör aldrig acceptera att människor utvisas kollektivt eller utan en ordentlig utredning – oavsett om vi själva ingår i regeringen eller inte.