Jag vill önska min partikollega Ismail Kamil lycka till. Han kommer att företräda Folkpartiet i Riksdagen under de närmsta fyra åren. Jag ska alldeles strax ringa för att lyckönska honom.  Jag är säker på att han tillsammans med våra övriga ledamöter kommer att fortsätta driva integrations- och flyktingfrågorna som han gjorde under valrörelsen så att vi skapar ett starkt motstånd mot SD. Jag tror helt på den analys som Neuding och Lundberg gör på DN-Debatt idag om att vi har försökt tiga ihjäl integrationsfrågorna i detta val. Här bär Folkpartiet en delskuld precis som övriga etablerade partier och vi har i min mening också den allra bästa och mest genomtänkta integrationspolitiken. Gäller bara att saluföra den mer och bättre – utan inslag av batongliberalism!

Vårt valresultat i Uppsala ser inte särskilt ljust ut, vi har förlorat röster både på länsnivå och i kommunen. Jag hoppas kunna bidra till en valanalys och utvärdering om vad vi har misslyckats med i vår kommunikation och kampanj. Vi behöver också en ordentlig förnyelse i partiets interna arbete, många medlemmar klagar över att möten är tråkiga och intetsägande och att vi pratar för lite ideologi. Andra blir aldrig medlemmar för att vi brister i tillgänglighet och bra emottagande för nya intressenter.

Med det starka väljarstöd jag fick i valet har jag ett starkt mandat att bidra till sådan förnyelse i partiet de närmsta åren. Jag kommer att fortsätta engagera mig i Folkpartiets länsförbund och lokalt här i Uppsala. Det finns alltför många som är missnöjda med den politik Folkpartiet driver; och jag har tagit alltför många debatter i valet om ”batongliberalismen” och ”kravliberalism”. Det är dags att vi lyfter fram de liberala frågor som är kärnan i vår ideologi: individens frihet, generös flyktingpolitik, företagsamhet, integritet. Mer om detta under hösten.

Innan jag går i några dagars dvala vill jag tacka alla folkpartister och alla ni andra som hjälpt mig i valkampanjen! Tack för allt stöd! Tack för alla kvällar ni varit med och delat ut material, kampanjat med mig runt om i länet, hejat på mig i debatter och mycket mycket mera. LUF:s ombudsmän i Uppsala, Maximiliam Molin och Emil Johansson, har utgjort ett stort stöd och har hjälpt mig och övriga två LUF-kandidater. Men mer än någon annan vill jag tacka Benny Lindholm. Utan dig Benny hade den här kampanjen aldrig blivit det den blev. Utan alla dina tips, goda råd, funderingar och ditt flinka skrivande hade vi aldrig nått så långt. För er andra – jag är övertygad om att ni kommer at se mer av Benny, han kommer att gå långt i Folkpartiet; med sitt starka engagemang för det glömda Sverige och sin tydliga liberala kompass!

Rösta på Folkpartiet för att få en starkare liberal röst i Alliansen. En röst som står för demokrati och mänskliga rättigheter i världen, för ett starkt Europasamarbete med euro som svensk valuta. En röst för Alliansens feministiska parti. En röst för kunskap i skolan och lärlingar på arbetsplatserna. En röst för en respektfull äldrepolitik där par får bo tillsammans livet ut. En röst för en framåtlutande energipolitik som vågar bygga ny kärnkraft.

Kryssa mig för att få en liberal röst i riksdagen som driver liberal miljöpolitik, feminism, stark svensk säkerhetspolitik och ett kunskapssamhälle där det lönar sig att arbeta.

Ta en titt på Folkpartiets valsedel redan innan du går till vallokalen.

valsedel_3_03600-fp-r

Av Maria Weimer, riksdagskandidat

Det är valupptakt för Folkpartiet i Uppsala län, året är 2022. Det har alltså gått tolv år sedan vi alla samlades på valupptakt den 14 augusti 2010. Jag tänker på allt som hänt under dessa år när jag promenerar upp till Uppsala Konsert och Kongress där vi ska samlas även detta år.

Jag tänker på alla de viktiga reformer som Folkpartiet har lyckats genomföra i regeringsställning sedan 2010. Vem kunde tro att det skulle vara så lätt att förstatliga skolan och att vi därigenom lyckades höja lärarnas status ordentligt. Vem kunde tro att Jan Björklund under sin andra period som skolminister skulle vara ännu mer framgångsrik och skapa konsensus i frågan om tidiga betyg och att vi idag har en blocköverskridande överenskommelse om betyg från årskurs fyra.

Efter att Erik Ullenhag blivit migrationsminister efter valet 2010 lyckades han sätta liberal prägel på migrationspolitiken. Både Sverige och Europa har nu fått en stor dos med välbehövlig invandring. Vi har fått tiotusentals nya svenskar i Uppsala län och har nu vänt den skeva ålderskurvan i både Sverige och EU.

När jag går in på Vaksalagatan tänker jag på den tuffa valkampanjen förra året då vi valde Sveriges första folkvalda president. Efter att Kronprinsessan Victoria avgått kunde riksdagen ändra vårt styrelseskick till Republik – och tack vare hårt valarbete av bla LUF blev Lars Leijonborg förra året  vald till Sveriges president, i hård konkurrens med Margot Wallström.

När jag vänder mig om på Vaksalagatan och tittar ända bort mot Carolina Rediviva tänker jag på hur mycket Uppsala universitet har utvecklats på senare tid, förra året blev vi rankade på 20e plats bland världens bästa universitet, mycket tack vare Eva Edwardssons tid i riksdagen och den vitaliserade forskningspolitiken. Jag minns fortfarande bilden av Eva dansandes på Nobelfesten tillsammans med Uppsalas senaste Nobelpristagare i fysik.

När jag väntar vid trafikljuset vid Vaksalagatan blir jag omkörd av spårvagnen. Jag är glad att Folkpartiet kunde bidra till att bygga ett långsiktigt hållbart transportmedel med spårvagnen här i Uppsala. För tänk så mycket Uppsala län har vuxit de senaste tolv åren. Inte kunde vi ha trott det i augusti 2010.

Mycket beror det på att två nya kärnkraftsreaktorer nu har börjat byggas i Forsmark vilket har skapat en mängd nya jobb. Det i sin tur har gett uppsving för svensk industri som nu kan vara säker på en trygg elleverans. Precis som vi ihärdigt hävdade i valet 2010.

Men Uppsalas tillväxt beror också på den så kallade Hassanska eran. Så kallar uppsalaborna nämligen de åtta år då Mohammad Hassan var kommunalråd. Genom att attrahera många unga väljare växte folkpartiet enormt. Jag minns de första trevande stegen med ungdomsportalen Ung 2014. Mohammad kunde sedan förverkliga sina liberala visioner för Uppsala  – kinesiska och ryska lärs idag ut på högstadieskolor, Gränby idrottsarena har lockat många nya sportklubbar till stan och med liberal integrationspolitik har Gottsunda blivit till en av Uppsalas mest välmående stadsdelar. Numera är Mohammad landshövding här i Uppsala och hans senaste utspel var att göra om Uppsala slott till ungdomslokal.

Medan jag åker upp för rulltrapporna i konserthuset tänker jag på de stora förändringar som skett i Europa och resten av världen de senaste tolv åren. EU-kommissionens nya ordförande är en briljant turkisk kvinna. Ja – tänk att Turkiet faktiskt blev medlemmar förra året. Nästa år får EU välkomna det mest efterlängtade  nya medlemmen till unionen – Norge, har äntligen beslutat sig för att gå med.

När jag är halvvägs uppe i rulltrapporna i konserthuset ringer telefon plötsligt. Det är kabinettssekreteraren på Utrikesdepartementet. Hon vill stämma av Sveriges position inför ministermötet jag ska på i Bryssel på måndag. Där ska jag träffa mina utrikesministerkollegor från de andra EU-länderna för att vi ska skriva under ett frihandelsavtal med Nordkorea. Efter Kim Jong Ils död har landet tagit stora kliv mot demokrati och ska snart hålla sina första fria val. LUF ska resa dit såklart och kampanja för den liberala nordkoreanska presidentkandidaten.

Jag tänker på morgondagen då vi får celebert besök i Uppsala som stöd i vår kampanj. Det är ingen mindre än Ismail Kamil som kommer hit till Uppsala – han är numera president för den nya autonoma kurdiska republiken i Syrien. Efter framgångsrika år i riksdagen fick Ismail ett erbjudande han inte kunde motstå: att återvända hem och förverkliga drömmen om ett fritt Kurdistan.

När jag kommit upp för rulltrapporna får jag syn på den inbjudna talaren till kvällens valupptaktsmiddag, det är FP:s nya toppnamn på riksdagslistan i Göteborg, Dawit Isaak. Efter att ha släppts från sin eritreanska fängelsehåla ville han engagera sig för folkpartiet och driver idag frågor om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet bättre än någon annan.

Vem kunde tro att allt detta kunde ske på bara 12 år? Vem kunde tro det när vi satt på UKK i augusti 2010? Med Folkpartiets starka politik och framtidsoptimism och många år av ihärdigt arbete är allt detta möjligt.

Hemfrids "måltavla"

Jag följde med Birgitta på ett besök på städföretaget Hemfrid. Snacka om RUT-älskande anställda. Vi träffade områdeschefer som berättade hur mycket efterfrågan växer för städtjänster varje månad. Idag har Hemfrid ca 400 kunder i Uppsala och ett 100-tal anställda. Varje månad slår de nya rekord när det gäller intresseanmälningar för städning. Jag tog ett foto på deras ”måltavla” för ökat antal kunder. Den visar tydligt hur de ökat antal kunder för varje år. Och tillväxten fortsätter. Bara denna vecka ska de starta rekrytering av tio nya tjänster.

Visst var de anställda som vi träffade oroliga för en rödgrön valvinst och ett avskaffande av RUT-avdraget. De räknade med att ungefär 50% av deras kundunderlag skulle försvinna, i första hand genom minskat antal städtimmar.

Efter besöket gick vi till valstugan där Birgitta debatterade RUT-avdraget mot (mp) och jag sen fick tillfälle att hålla torgmöte med Birgitta och våra övriga Uppsalaliberaler.

På kvällen spelade vi upp SEVEN som jag ska blogga om om en liten stund.

Birgitta och jag trängs i valstugan, mellan oss syns Ludvig Larsson.

Nu känns det att valkampanjen har kickat igång på allvar. Denna vecka fokuserar kampanjen på Uppsala och nästa vecka blir det även några besök ute i länet i Tierp och Håbo. Det är en månad kvar till valet idag och varenda minut behöver användas för att samla kryss. Vi ses i vimlet!

Införande av begränsad arbetstid i form av 35-timmarsvecka eller sex timmars arbetsdag är politiska villfarelser som redan har provats i flera europeiska länder och misslyckats. Det är förvånande att Vänsterpartiet (UNT 12/8) har dammat av detta gamla politiska skelett. Verkligheten i både Sverige och Europa är skeva ålderskurvor där en liten andel arbetsföra kommer att behöva försörja en stor andel äldre. Vi behöver uppmuntra studenter att ta examen tidigare och äldre att gå i pension senare. Mot den bakgrunden är förslag om att minska arbetstiden totalt verklighetsfrånvända. Vi skulle snarare behöva öka antalet arbetstimmar per dag, eller åtminstone låta bli att lagstifta om en fastlagd arbetstid. Att dessutom påstå att människor blir lyckliga bara av fritid är att ignorera den arbetsglädje som många känner dagligen. Det finns lyckoforskning som pekar på att det är just meningsfullt arbete som framkallar lyckokänsla, sk ”flow”. Att påstå att Uppsalas ekonomi är byggd på ”skräpkonsumtion” är en nedlåtande syn på den rika handel med varor och tjänster som Uppsalas välstånd bygger på. Det är ett hån mot alla småföretag i Uppsala som arbetar stenhård för att skapa nya jobb varje dag. Jag undrar om Vänsterpartiet lever i samma stad som vi andra Uppsalabor?

Maria Weimer

Riksdagskandidat (fp)

Idag startar Maria Weimer sin personvalskampanj!

Välkomna till Ekocaféet, Drottninggatan 5,  i Uppsala, kl 18.00.

Maria Weimer är en av Folkpartiets två toppkandidater till riksdagen, hon har en lång bakgrund i Folkpartiet Uppsala och har god chans att bli invald den 19 september. Till yrket är Maria Weimer diplomat vid Utrikesdepartementet och har varit posterad vid svenska ambassaden i Colombia och nu senast arbetat med EU:s utrikespolitik i Bryssel.

På Ekocaféet ikväll kommer ett antal kända liberaler att hålla anföranden:

Cecilia Wikström, Europaparlamentariker (fp)

Gunnel Arrbäck, f.d. kommunalråd i Uppsala och tidigare direktör för Statens biografbyrå (fp)

Anders Ekberg, ersättare till Europaparlamentet (fp)

Terry Carlbom, tidigare universitetslektor vid Uppsala Universitet och kulturattaché vid svenska ambassaden i London.

Sedan FN:s klimatpanel drog världens uppmärksamhet till den globala uppvärmningen, har miljöfrågan varit på allas läppar.

Ökad medvetenhet om vår skadade miljö är en förutsättning för förändring. För oss som liberaler handlar människans relation till vår omvärld om frihet under ansvar. Vi har en otvetydig skyldighet att bevara miljön för kommande generationer och se till att vi kan fortsätta leva nära naturen. Men det är viktigt att vi politiker behåller huvudet kallt och inte låter oss skrämmas till ogenomtänkta kortsiktiga åtgärder.

Kraven på att politiker ska agera har haglat. Vi har hört domedagsprofetior om att världen kommer att gå under om vi inte genast slutar flyga, upphör att konsumera eller slutar föda barn. I den svenska debatten har det föreslagits att flygtrafik söder om Sundsvall ska läggas ner och att vi bör undvika handel med andra länder till förmån för svenska varor.

Klimathotet får inte användas till att inskränka människors frihet. Vårt samhälle måste kunna fortsätta utvecklas, människor fortsätta resa världen över och handla med varandra.

Vi lever i en miljömedveten värld med en hög teknologisk utvecklingstakt. Och det är just innovationer som är lösningen. Det finns flera historiska exempel på hur vetenskaplig utveckling har revolutionerat våra livsvillkor. På 70-talet var Sverige ett av de mest oljeberoende länderna i den industrialiserade världen. Tack vare utbyggd vattenkraft och kärnkraft är idag endast en liten del av vår elkonsumtion beroende av olja. På samma sätt var det med telefonledningarna på 70-talet. Om alla kineser skulle ha fast telefon skulle världens bestånd av koppar gå åt i ett nafs, menade man. Vem kunde då föreställa sig mobiltelefoner – eller satellit-TV för den delen?

I klimatdebatten får vi ofta höra hur jordens överbefolkning kommer att leda till resursbrist och svält. Men om vi tar en titt på fakta ser vi att befolkningsökningen globalt sett bromsat upp. För 20 år sedan beräknades att vi skulle bli 15 miljarder på jorden år 2050. Nu tycks siffran stanna vid 9 miljarder. Vi vet att utbildning av flickor leder till att de väljer att föda färre barn. Utbildning, och framtidshopp, är alltså nyckelfrågor för att få bukt med överbefolkningen.

Såsom folkpartister är vi framtidsoptimister och tror på teknikens möjligheter. Men vi politiker har också en roll att spela. Vi behöver sätta upp spelreglerna. En central princip är att den som smutsar ner måste betala för sig. Staten behöver säkerställa att utsläpp beskattas och att förorenare lagförs. Politiker bör också kunna ge ny teknik den nödvändiga puff den behöver för att etablera sig på marknaden, genom lån till innovationsutveckling, forskningsanslag och uppfinnarstipendier, samt genom att underlätta för europeiska patent. Vi bör förhålla oss teknikneutrala. Vår uppgift är att sätta gränser och skapa målsättningar och generellt goda villkor för forskning och utveckling. Den tredje rollen för politiken är att underlätta för människor att leva klimatsmart. Med hjälp av ny teknik och medvetandegjord energikonsumtion kan vi konsumenter ändra vårt beteende. Vi ska inte behöva sluta resa med flyg och flytta ut på landet och odla grönsaksland för att kunna leva miljövänligt. Förhastade miljökrav bör ersättas med rationella tekniska lösningar.

• I stället för att lägga ner allt flyg söder om Sundsvall är det klokare att satsa på utveckling av nytt flygbränsle och att konkurrensutsätta SJ för att möjliggöra effektivare tåg.

• I stället för att införa kilometerskatt som slår hårt mot landsbygden vill Folkpartiet införa klimatbilspremie för att gynna utsläppsfria bilar och stimulera miljöteknik.

• I stället för att bara köpa närodlat bör vi fortsätta handla internationellt helst med helt fri handel vilket underlättar för utvecklingsländer att bygga upp välfärd och utveckla egen miljöteknik.

• I stället för att fasa ut våra kärnkraftverk bör vi satsa på att bygga fjärde generationens reaktorer i Sverige, vilket garanterar koldioxidfri el, möjliggör en betydligt bättre utvinning av kärnbränslet och en förenkling av avfallsproblemet.

Europeiska unionen är vårt viktigaste miljöverktyg. På europeisk nivå kan vi stärka handeln med utsläppsrätter och lagstifta om kemikaliehantering. Storskalig energieffektivisering på europeisk nivå kan ge oss en mycket större effekt än om vi bara skulle vidta åtgärder på egen hand i Sverige. Ambitiösa mål har redan satts på EU-nivå för klimatet och den biologiska mångfalden.

Miljön engagerar och berör oss alla. Men det är viktigt att den politiska debatten inte styrs av skrämselpropaganda och panikartade åtgärder. Såsom liberaler är vi utvecklingsoptimister och tror att vetenskapens och entreprenörskapets roll är minst lika viktiga som statliga åtgärder för att lösa dagens miljöproblem.

Marit Paulsen, Europaparlamentariker (fp)

Maria Weimer, Riksdagskandidat Uppsala (fp)