Det var vad jag sedan sa till UNT-journalisten som var där och gymnasietjejerna i publiken verkade hålla med.

Gunnar Larsson och jag språkar om lärlingsjobben. Foto: UNT/Eva Nivelius

ungdomsarbetslösheten i kommunen. Att många ungdomar är arbetslösa är det väl ingen som kan ha undgått att höra. Det är ett problem i Uppsala län precis som i övriga Sverige. 400 ungdomar mellan 18 och 24 år är arbetslösa i Tierp (Arbetsförmedlingens statistik, juli 2010) när det finns 70 anmälda lediga platser i kommunen. Det kallar jag inte en lyckad arbetsmarknadspolitik.

Problemet grundar sig givetvis i finanskrisens inverkan på Sverige men även på bristande kontakt mellan skola och näringsliv. Andra faktorer är hög ingångslön för ungdomar och en stel arbetsrättslagstiftning.

Folkpartiets framgångsrecept är bland annat att:

• skapa fler lärlingsutbildningar för gymnasieungdomar på yrkesinriktade program
• låta eleverna tillbringa större delen av utbildningen på arbetsplatsen
• införa lärlingsanställningar vilket innebär en ny anställningsform i LAS
• uppmuntra arbetsmarknades parter att komma överens om lägre ingångslöner för lärlingar

Med en tydligare koppling till framtida arbetsplatser redan på gymnasiet blir det lättare för eleverna att få en fot in på ett jobb. Och den kopplingen skapas genom fler lärlingsutbildningar. Med tydliga lärlinsgprogram blir det också mycket lättare för företagen själva att knyta an till intresserade ungdomar. Ett exempel på intresserade företag är Munters i Tobo utanför Tierp som tillverkar avfuktningsagregat. Munters anställer relativt få ungdomar idag och upplever att kontakten med skolan och de yrkesförberedande programmen skulle kunna vara mycket bättre. Då skulle man gärna anställa fler lärlingar. Munters tillverkning är för övrigt mycket imponerande då de tack vare sin uppfinningsrike grundare Carl Munters säljer avfuktningsanläggningar över hela världen.

Även rektor på Högbergsskolan Odd Johnsen bekräftade att lärlingssystemet var effektivt och att det fanns potential att utvidga det arbetet i Tierp.

Efter lärlingsutbildningen gäller det fortfarande att få ett jobb och här kommer lärlingsanställningen in. För att göra ungdomar mer attraktiva för företagen att anställa föreslår Folkpartiet en särskild lärlingsanställning. Det är system som har provats i Danmark och Tyskland med goda resultat. I stället för att vara arbetslösa kan ungdomar då få en anställning med något lägre lön som ger en ingång till ett framtida fast jobb.

Efter pressträffen vid valstugan debatterade jag ungdomsarbetslösheten med socialdemokraten Jonas Nyberg. Han envisades med att, precis som alla hans partikamrater, hävda att lärlinsjobb med lite längre lön skulle vara att ”sälja ut ungdomar” till låg lön. Men samtidigt vill (S) ju höja den låga arbetsgivaravgift som Alliansen infört vilket ju gör det mycket svårare att anställa ungdomar. Oförklarligt för mig hur det ska ge någon ökad sysselsättning för unga. Jag tror att ungdomar gärna tar ett jobb för något lägre lön som ger ”halva inne” på en schysst arbetsplats så länge de slipper gå arbetslösa.

Dagens avlutades med ett inspirerande besök på Entreprenörsfabriken som berättade om sitt projekt att öka företagandet i Uppsala läns landsbygdskommuner.

Lärlingsutbildning är särskilt viktig för Tierps kommun eftersom de finns många praktiska yrken och många elever väljer yrkesinriktade program på gymnasiet. Jag och Folkpartiet i Tierp kommer att driva frågan vidare för att förhoppningsvis kunna genomföra den när jag själv kommer in i riksdagen och när FP i Tierp tillsammans med Alliansen får majoritet i kommunen.

Läs min debattartikel om lärlingsfrågan i gårdagens Arbetarbladet.

Läs UNT:s inlägg om vårt besök (längre artikel kommer i papperstidningen).

Läs mer hos Adam Cwejman, Per Altenberg och Gulan Avci.

Publicerad i Arbetarbladet den 22 augusti 2010.

De allra flesta unga är arbetslösa en kort tid, men i Sverige och i Uppsala län är det för många ungdomar som går utan arbete. Den svenska arbetsmarknaden har höga ingångslöner och starkt anställningsskydd. Det gör det svårt för många unga att ta sig fram och få ett jobb. Det finns också för lite kontakt mellan gymnasiet och företagen och steget blir då väldigt stort från skola till arbete.

Flera länder som har mycket lägre ungdomsarbetslöshet, som Tyskland och Danmark, har för länge sedan infört lärlingssystem. En stor del av de praktiska yrkesutbildningarna sker där direkt på arbetsplatsen istället för på en gymnasieskola. Det gör att eleven får bättre kontakt med arbetslivet och får de kunskaper som behövs på en arbetsplats. Folkpartiet vill se mer av lärlingsutbildning i Sverige. Elever ska också själva få bestämma om de vill läsa in högskolebehörighet eller inte.

Men även med en bra lärlingsutbildning kan det vara svårt att få ett jobb. Folkpartiet föreslår därför en särskild lärlingsanställning som ska göra det attraktivt för företag att anställa unga. Med något lägre ingångslön och mindre reglerad arbetsrätt kan vi undanröja de hinder som finns för att anställa ungdomar. Förutom ett utbildningskontrakt får eleven då också betalt under studietiden, istället för att gå yrkesprogram på gymnasiet utan inkomst. De unga får då en bra praktisk utbildning, en lön och goda chanser att senare få fast jobb.

Idag besöker jag ett antal företag i Tierp som är intresserade av att anställa unga. Genom att göra det lättare för företag att anställa unga, är jag övertygad om att Folkpartiets förslag om lärlingsutbildning och lärlingsjobb skulle kunna ge många unga Tierpbor ett schysst jobb att gå till.

Maria Weimer

Riksdagskandidat (fp)

Världen håller just nu på att hämta sig från den värsta internationella lågkonjunk­turen på årtionden. Också Sverige har drabbats, men tack vare välskötta statsfinanser har vi kunnat möta lågkonjunkturen med kraftfulla stimulanser. Det gör att vi nu slipper de hårda budgetsaneringar som andra länder går igenom. Men nu är det dags att lyfta blicken och fundera kring hur Sverige ska kunna växa efter krisen.

I dag samlas Folkpartiet Liberalerna till partiråd i Uppsala och vi kommer att fokusera på hur Sverige fortsatt ska vara ett växande land i en allt mer globaliserad värld.

Om Sverige även framöver ska kunna dra nytta av den ökande globaliseringen får vi inte fastna i att bara förvalta – det behövs en tydlig idé om hur Sverige ska kunna växa i en värld som krymper. Det finns en rad utmaningar som vi behöver fundera på hur vi ska möta.

Det handlar om att Sverige ska återupprättas som kunskapsnation. Folkpartiets arbete för att skapa en kunskapsskola är ett led i detta. Tidigare betyg, ordning och arbetsro i klassrummet och en uppvärdering av läraryrket kan bidra till att skapa en skola där alla elever får chansen att lyckas.

Just nu genomförs också historiska satsningar på forskning som vi söker väljarnas förtroende för att fullfölja under nästa mandatperiod. Sverige ska ligga i världstoppen när det gäller investeringsklimatet för forskning och utveckling.

För att göra Sverige till en kunskapsnation är det också centralt att det måste löna sig bättre att bo i Sverige för den som har ­utbildat sig länge. Folkpartiet försvarar principen om att alla ska behålla minst hälften av en inkomstökning. Därför är det dags att avskaffa den så kallade värnskatten, som är en straffskatt på utbildning.

Det handlar om jobben. För människors självkänsla och makt över vardagen är det centralt att ha ett arbete att gå till. Det är också avgörande för välståndet i vårt land att fler kommer i arbete. Ett särskilt problem är att Sverige i många år har haft högre ungdomsarbetslöshet än omvärlden. Folkpartiet föreslår en satsning på lärlingsjobb för ungdomar upp till 23 år.

Lärlingsjobb är vanliga i Tyskland och Danmark, och det är en av huvudförklaringarna till att dessa länder har lägre ungdomsarbetslöshet. Lärlingsjobb öppnar nya vägar in i ett yrke för den som inte tidigare har erfarenhet eller yrkesexamen.

Vänsterblocket går nu till val på en fördubblad arbetsgivaravgift för unga. Det vore ett dråpslag mot ungas chanser på arbetsmarknaden. Folkpartiet och Alliansen säger bestämt nej till vänsterblockets ungdomsskatt.

Det handlar om att bryta utanförskapet. För många människor blir socialbidragen en fattigdomsfälla. Vi vill förändra detta och införa en jobbstimulans i socialbidragen.

Vi vill också förtydliga lagen så att det blir möjligt att ställa krav på någon form av motprestation för arbetsföra som har socialbidrag. En meningsfull aktivitet eller praktik gör att den enskilda människan blir bättre förberedd för arbetslivet.

Krav på motprestation ska självklart inte gälla för dem som inte är arbetsföra. Det måste också vara möjligt att få utfyllnad utan motprestation för familjer med mycket knappa marginaler. Men när det gäller den grupp som egentligen både vill och kan arbeta ska kraven vara tydliga.

I dag gör reglerna att den som lever på socialbidrag inte tjänar någonting på att ta ett jobb – socialbidraget sänks krona för krona mot inkomsten. Människor blir inlåsta i ett bidragsberoende. Det måste brytas.

Vi föreslår därför att den som har social­bidrag under längre tid ska få behålla upp till 1?500 kr per månad från förvärvsarbete, utan att detta påverkar biståndsbedömningen. Denna jobbstimulans ska gälla som längst sex månader.

Det handlar om tryggheten. Vi svenskar berömmer oss ofta för att ha starka sociala skyddsnät, men det finns ett gapande hål i detta skydd – det finns ingen allmän arbetslöshetsförsäkring. Följden har blivit att många människor saknar trygghet om de oväntat mister jobbet.

Vi i Folkpartiet föreslår en allmän och statlig arbetslöshetsförsäkring. Den största motståndaren till denna trygghetsreform är faktiskt Socialdemokraterna. Det är häpnadsväckande att ett parti som påstår sig värna allas trygghet inte vill att den tryggheten ska gälla också vid arbetslöshet.

Sverige står inför stora utmaningar. Vi har klarat förändringar förut och kommer att göra det igen.

Men då behövs en politik som sätter jobben, kunskapen och tryggheten främst och som tar kampen mot utanförskap på allvar. Därför behövs Folkpartiet och Alliansen i regeringen.

Erik Ullenhag
partisekreterare och riksdagsledamot (FP)
Ismail Kamil
riksdagskandidat (FP)
Maria Weimer
riksdagskandidat (FP)
UNT 30/5 2010

I Uppsala län är vi åtta stycken unga som kandiderar till olika församlingar. De tre toppkandidaterna är jag själv, som andranamn på riksdagslistan, Carl Nettelblad på plats 7 på landstingslistan och Fannie Finnved på tiondeplats på kommunlistan.

I samband med lanseringen av den nya sajten uttalade vi Uppsalakandidater oss mot FP:s förslag att utföra slumpvisa drogtester på skolbarn. Så här löd vårt pressmeddelande:

Idag lanserar Folkpartiet sin nya ungdomssatsning. På unga.folkpartiet.se presenteras unga liberala politiker som företräder partiet i valrörelsen.

Det är första gången som samtliga landets liberala ungdomskandidater lanseras gemensamt. Av

dessa unga politiker återfinns åtta personer i Uppsala. I samband med lansering av den nya webbportalen uttalar sig de unga toppkandidaterna mot Fp:s förslag på drogtester.

- Slumpmässiga drogtester av barn är integritetskränkande och sänder fel signal till våra ungdomar. säger Maria Weimer, 31 år, andranamn på riksdagslistan i Uppsala län, med anledning av Fp:s krav på drogtester i skolor.

Tidigare i år utförde Nässjö kommun slumpmässiga drogtester på ungdomar på Brinellgymnasiet. Skolinspektionen slog ner på testerna men Justitieombudsmannen fastställde att de inte stred mot grundlagen. Den 28 mars uttalade Alliansens arbetsgrupp i rättsfrågor, med bland andra Johan Pehrson, att alliansen kommer arbeta för fler skolor ska ha utföra drogtester.

- Drogproblem finns på några skolor, men det finns en stor risk för att slumpmässiga drogtester främst kommer att användas i utanförskapsområden. Det riskerar bara att öka misstänkliggörandet av ungdomar och kan få dem att känna sig utpekade på ett sätt som ökar andra sociala problem, säger Carl Nettelblad, 25 år, ung kandidat till landstingsfullmäktige i Uppsala.

- I ett rättssamhälle har godtyckliga och slumpmässiga drogtester ingen plats och Folkpartiet borde ompröva sin inställning i denna fråga. För att på allvar förhindra att ungdomar hamnas i drogmissbruk måste man arbeta med information och upplysning. Det är polis och socialtjänst som ska utreda och erbjuda stöd till ungdomar med drogproblem, inte skolan. Det anser Fannie Finnved, 21 år, ung kandidat till Uppsala kommunfullmäktige.

Vi vill som unga kandidater framför allt värna om integritet och individens frihet, avslutar Weimer, Nettelblad och Finnved.

Skolfrågan är en av de absolut viktigaste frågorna för Sveriges framtid, och det är en valfråga med solklara ideologiska skiljelinjer. Kunskapsfokus eller elevdemokrati, läxor eller mer fritid… det är frågor som jag tror är avgörande för att svenska barn i framtiden ska kunna läsa och skriva ordentligt. Skolfrågan är också intressant för att den är en klassfråga. Elever från akademikerhem har sällan problem att klara godkänt i skolan. Klassresan börjar i klassrummet. Det är de svaga eleverna som tjänar mest på tydliga och tidiga betyg och tysta lugna klassrum.

Jag har tillsammans med Liberala ungdomsförbundet i Uppsala utmanat (s), (v) och (mp) till debatt om skolfrågorna. Tyvärr har (v) tackat nej.

Debatterna drar igång idag på Stora torget i Uppsala:

kl 13.00 debatt mot (mp) Helena Leander

kl 13.30 debatt mot (s) / S-studenter Laboremus ordf Marika Lindgren Åsbrink

Skolfrågan har lyst med sin frånvaro i valdebatten, ändå är det en av de allra viktigaste svenska framtidsfrågorna. För att råda bot på tystnaden har jag utmanat s, v och mp på varsin debatt om skolpolitik. Gemensamt för dessa tre partier är att de har svårigheter med betyg och förespråkar en flumskola. Återstår att se om de vågar anta debattutmaningen…